Många idéer kommer till under arbete, det ena leder till det andra... Lerans begränsningar och möjligheter är också avgörande för processen. Jag inbillar mig också att vi alla går omkring med en bank av tidigare erfarenheter och intryck, ett slags kulturellt kapital som hela tiden sätter sin prägel i skapandet.
Som barn hade jag en passion för tapeter. (Nörd redan då.) Varje gång jag kom in i nya rum analyserade jag tapeterna, dess uppbyggnad och mönster. Det var upprepningen som intresserade mig. I ett tillsynes brokigt mönster fanns det en ruta som ständigt upprepade sig. Jag letade alltid efter den rutan. I dag försöker jag vänja mig av med den vanan, men det händer att jag hemfaller åt tapetstudier.
Känner ni igen tapeterna?
2 kommentarer:
Det verkar som att du snabbt föll för bloggandet. Det är ett bra sätt att öva på att formulera sig tycker jag, plus att det är en egoboost när man märker att folk läser och gillar det man gör. Dessutom kan det ju hjälpa till med marknadsföringen.
Jag gillar verkligen de där tapettavlorna! Och det är alltid kul att se bildserier över en process, som den med lerans utveckling från bränning genom olika bränningsstadier till färdig produkt. Väldigt vackra foton också.
Tack! Det var snällt sagt. Ja, att blogga är som bomull för egot...:D
Skicka en kommentar