11 februari 2011

Glasyrkemi




Tänk vad det är spännande. Experimenten att ta fram nya glasyrer fortsätter. Jag räknar molekyler enligt en formel för att få fram rätt smältpunkt, blank-matthet, yta, hårdhet och nyans. Sedan väger och blandar jag små prover som jag bränner. Som ni ser har jag bränt ganska många prover. Målet är att få fram en blank turkos, vilket jag nog snart är i mål med, och en vårgrön sidenmatt. Den gröna får jag nog jobba lite mer på.

Jag köper inte färdiga glasyrer, för det är bara genom att jobba själv jag kan få fram just de glasyrer jag vill ha.

6 kommentarer:

C. Tvillingmamma sa...

OOOHHH vilken lycka,älskar älskar alla toner i turkos juh...dock är jag barnsligt förtjust i den matta som jag fick jobba med i skolan...men du,du har nåt där minsann...oh va spännande att se "hemmabakar" glasyrerna.

Maria sa...

Jag gillar den där kemin. Blandade lite glasyrer när jag gick Konstutbildning och jag tyckte att det var roligt hur det ändrades av ett gram hit eller dit. Och när man började förstå vad som kunde hända om man tillsatte olika ämnen.

Farfars stuga sa...

Så spännande!!

Ska bli så kul att se var du landar.

Trevlig helg!
Cia

Anna tassar in.. sa...

Shit så spännande och lite Baltazar a la Cissi kan bara bli bra :)

Ninni sa...

Det låter både spännande och svårt. Jag gillar de där gröna...
Hoppas du får en skön helg!

Oskar Göransson sa...

Hurra för Segerformler! =)

Vad kul med en keramiker som också blandar glasyrer själv. Jag går dock på färdiga recept än så länge.

Du gör jättefina tekannor! Jätteläckert med de där ränderna. Hur gör du dom?

Vi ses! Din blogg hamnar under bloggar jag följer.

// Oskar